#4 Varför tror journalister att sociala medier är ett hot?

Supersuperkort version:
Sociala medier är inte ett hot mot journalistiken. Sociala medier är ett inte ett hot mot någonting. Journalistiken är alltid hotad, men sociala medier och journalistiskt material har helt olika användningsområden.

De stora medierna säger då och då att de är hotade av olika verksamheter som folk sysslar med på internet. Bloggar, facebook och twitter utgör enligt en dels synsätt ett mot dagstidningen. Det här påverkar även hur journalistik bedrivs - journalisternas nya dogma är att snabbhet är viktigare än kvalitet och efterforskning, att det är viktigare att vara koncis än genomtänkt och genomarbetad. Varför, kan en fråga sig, tror vissa journalister att facebook har något med dem att göra.

Varför räknas sociala medier till medier?

Tidigare var en viktig egenskap hos Internet att en kunde vara anonym, ge uttryck för olika delar av identiteten på olika platser. Jag kunde vara bög på en plats, en del i ett kompisgäng på en annan, en vampyr-nörd på en tredje. Idag är alla dessa platser sammankopplade, jag förväntas vara en enhetlig individ hela tiden. Allt är ihopkopplat.

Geneologiskt ser jag såhär på hur social interkation har utvecklats:

1. BBS'er, milinglistor, chatrum etc. (80-tal och tidigt 90-tal)

Olika sociala verksamheter sker i olika forum. Diskussioner sker i diskussionsforum och på BBS'er och mailinglistor. Ofta kopplade till specifika intressen. Chattande sker på chatforum.

Chatrummen och diskussionsforumen var ofta knutna till olika ämnen. När ett chattforum och ett diskussionsforum berörde liknande ämnen knöts de såklart ihop och beboddes ofta av samma individer, men det var inte alls säkert att individer skrev under sina inlägg med samma namn på chattrum och diskussionsforum, eller skrev under med samma namn flera dagar i rad för den delen.

Alltså:

a) OLIKA forum/platser för olika former av kommunikation

b) OLIKA forum/platser för olika delar av en DIFFERENTIERAD person

2. Slutna, diversifierade communities (90-tal och tidigt 00-tal)

Under 90-talet och första halvan av 00-talet var det communities som gällde. Jag hängde, förutom på Lunarstorm och Skunk, på QX och Sylvester. QX och Sylvester var gay-communities. (vissa, bland annat jag, önskar att qx var mindre gay och mer hbtq. Qx är och har alltid varit hopplöst omodernt liberala).

Communities var kopplade till en specifik del av identiteten. Allt homogayrelaterat skötte jag på QX, kontakt med vanliga kompisar via Lunarstorm. Nördintressena (vampyrer, serier, datorer) odlade jag fortfarande i chatkanaler och diskussionsforum.

Nu gällde alltså:

a) SAMMA forum/platser erbjöd olika former av kommunikation

b) OLIKA forum/platser för olika delar av en DIFFERENTIERAD person.

3. Sociala, digitala nätverk

Sen fick Facebook, Twitter och bloggande sitt stora genomslag. Skillnaden mellan de här sociala nätverken och de tidigare är de (egentligen sociala) förväntningarna på att en ska vara öppen och "ärlig" med vem en egentligen "är". Att alla intressen ska höra ihop. Alla samtal, oavsett ämne, alla mina sociala differentierade nätverk har kontakt med mig via Facebook. Jag förväntas vara öppen med allt jag gör. All kommunikation, oavsett form, kan ske i samma plattform, med samma avsändare.

Nu gäller alltså:

a) SAMMA forum/platser för olika former av kommunikation

b) SAMMA forum/platser för olika delar av en ENHETLIG identitet

Vad händer på sociala medier?

Det som händer på sociala medier är social interaktion. Däremot sker interkationen kvalitativt och kvantitativt annorlunda nu än för några år sedan.

Kvantitativt annorlunda för att fler människor än någonsin deltar i den sociala interkationen.

Kvalitativt annorlunda för att kommunikationen sker i eget namn, att ditt sociala nätverk via internet i stort förväntas motsvara din umgängeskrets i den fysiska världen.

Men den här bloggen, då? Är inte den ett hot mot journalistiken?

När bloggar började bli vanliga och det blev enklare att publicera sig själv var det många som trodde att medborgarjournalistik skulle bli vanligt och förändra hela det demokratiska systemet. Så blev det inte riktigt.

De flesta blogginlägg handlar om a) vardag, b) kommentarer på nyhetshändelser, c) allmänna åsiktsyttringar.

Den undersökande, skrivande journalistiken som vissa journalister sysslar med kräver tid, resurser, nätverk och kunskap. Och ett skydd. Att som bloggare skriva om en orättvisa på sin blogg kan vara både farligt och problematiskt.

Även att blogga är alltså främst att delta i ett socialt samtal. Även genre-bloggar, som den här, har ofta någon slags social funktion för bloggaren.

Vissa bloggar innehåller journalistiskt eller medborgarjournalistiskt material. Jag skulle nog påstå att de inte är bloggar, utan journalister som använder blogg-tekniken för att publicera sig.

Just de här bloggen är nog, med sin relativt begränsade läsarkrets, en del av min medierade socialitet snarare än något allmänt massmedielandskap.

Varför känner sig journalister hotade?

Ordet Medie (inte media eller medium, det är något annat) betyder lite olika saker. Förutom det-som-brukar-kallas-massmedier (tidningar, TV, radio) började termen även tidigt användas föra att beskriva Internet. Några tidigare former: Digitala medier, nya medier och interkativa medier. I de här sammanhangen betyder ordet Medie något helt annat än i samtal om massmedier.

Digitala medier definieras i relation till analoga medier (stentavlor, vägskyltar). Nya medier definieras i relation till gamla medier (böcker, tidningar, uppslagsböcker). Interkativa medier definieras i relation till icke-interkativa (kanske fasta?) medier, såsom pekboken eller filmen. Eller vad som helst, det är det viktiga, absolut vad som helst som inte ingår i den definierade kategorin.

När det gäller den (numera något utdaterade) termen Nya Medier diskuteras ofta rollen av den sökbara databasen, med en specifik historia även utanför den digitala världen.

Av någon anledning tror vissa journalister att deras verksamhet är i motsats till sociala medier. Att de behöver ändra sin journalistik för att anpassa sig efter det hot som kommer ur att alla kan publicera sig på Internet.

Men sociala medier är inte definierade i realtion till massmedier. De är definierade i relation till icke-sociala medier. Sociala medier är besläktade med tidigare former av internet-socialitet, som i sin tur såklart är besläktad med icke-digitaliserad/medierad socialitet. Facebook har mer gemensamt med en analog förfest på stranden än med Aftonbladet.

Är journalistiken hotad?

Journalister verkar i en verklighet, de verksamheter som invånarna i verkligheten sysslar med påverkar och måste påverka journalisterna om deras material ska vara intressant i relation till den verklighet verklighetsinvånarna verkar i.

Massmediematerial är en viktig del av vår verklighet och hur vi organiserar och strukturerar berättelser om världen. Många sociala samtal handlar om saker som sker i massmedier. Många samtal handlar om något någon eller några läst i medier, många samtal relaterar till artiklar i tidningar eller program på TV.

Journalister behöver anpassa sin produktion eller sin publiceringsform utifrån hur samtal förs på facebook. Vara medvetna om att deras material används och sprids och diskuteras i sociala nätverk. Kanske även vara öppna för att vara en del av det samtalet. Om de inte gör det kommer annat material om samma ämne användas som diskussionsunderlag på fejjan istället.

Alltså...

Sociala medier heter visserligen medier, men är diametralt annorlunda än vad journalistiska produkter är. Även om både journalistik och medierad socialitet är just medierad, så fyller de helt olika funktioner och är kopplade till helt olika verksamheter.

Nästa fråga borde bli hur massmedier pratar om, påverkas av och förändrar sin verksamhet utifrån sin syn på sociala medier.