Flygplansresans distans

Det är något med att flyga.

När du sitter i ett flygplan ser du att världen är rund. Inte för att markens objekt är små - du har sett saker på distans förut. Du har sett kartbilder och miniatyrer förut.

Det är för att du ser hur horisonten kröker sig. När du låter ögonen vandra över horisonten ser du att den kröker sig. Att jorden är rund. Och liten.

Fast nu ser jag inte det. Nu är det moln.

Det sker mycket förändringar nu.

Jag och en vän har fått konststöd för att göra ett iphone-baserat konstprojekt.

Jag sitter just på ett flygplan med redaktionen för konstmagasinet Ful. Vi är på väg till vår releasefest i berlin. Sen ska vi svänga förbi belgrad.

Det är spännande nu. Mycket förändringar i mitt liv. Jag är spänd och hoppfull. Jag vet inte riktigt vad jag ska satsa på ännu, men jag vet att det kommer bli mer kultur. Konst.

Ny inriktning.

Det här innebär förövrigt att jag kommer få mer tid att blogga. Tro mig, jag har drygt trettio halvfärdiga bloggartiklar i evernote. Nu kommer jag ta tiden.